malindrom

Björnbär (Rubus subg. Rubus)
I trädgården slingrar sig denna enormt taggiga skapelse. Det är en halvbuske med upprätta eller bågböjda till nedliggande stammar. Stammen är grov, som äldre vedartad, ofta kantig. I september, när det är dags att skörda de mörka bären, utrustar man sig med grova, oömma kläder. Ett och annat rivsår blir det, men det ju så gott. Har gjort en laddning sylt som skall ätas tillsammans med ett stort lass pannkakor. MUMS!

Idag kan man naturligvis välja en sort utan taggar, men det är inte samma sport.
 

Björnbär

Äpple (Malus domestica)
Ska man välja ett träd till sin trädgård skulle jag välja äpple. Själv har vi fyra stycken. Två Ingrid Marie och två av okänd härstamning. Inget annat fruktträd är lika användbart tycker jag. Hemma lagas det äpplekräm, äpplemos, äpplekaka, äpplepaj, äpplekräm plus att hästen får en och annan spann med äpplen. Det vi inte orkar äta eller tillaga, plockas och förvaras i matkällaren. Där håller de enda fram till jul. Blir de lite tråkiga älskar koltrasten när man slänger ut dem i januarislasket. Icke att förglömma är den fantastiska blommningen på våren.

Visste ni förresten att Aroma, som är en korsning mellan Ingrid Marie och Filippa utsågs till Skånes landskapsäpple år 2005?


Ingrid Marie


Förresten, högt på önskelistan står en äppelskalare. Se demo här.


Moster Huldas äppelsvarv

Ett annat mycket användbart verktyg är ju äppelklyftaren. Vi sliter ut ungefär en sådan per säsong.

Ikeas äppelklyftare

2009-09-07
I lördags var det dags för årets cykelfest i Dalby. Man äter förrätt på en adress, cyklar till nästa ställe för huvudrätt och sedan på givet klockslag cyklar alla till destination efterrätt. På varje ställe träffas fyra nya par. Jättetrevligt. Men när vi skulle till efterrätten öppnade sig himmelen. Väl framme tömde jag skorna och vred ur klänningen... Dyngsur frossade jag sedan i supergod, frasig äppelpaj. MUMS!

Efterråt skulle alla träffas på efterfest på Dalby Gästis. Dock icke denna kvinna. För två år sedan gick jag in i väggen och jag har fortfarande blåmärken i själen. Mycket folk och mycket intryck påverkar mig så starkt att 22.30 gick jag hem och la mig. Kanske nästa år ;-)


Vättarnas vilobänk i björkgläntan.

Höstanemon (Anemone hupehensis) och Kärleksört (Sedum telephium)
Jag älskar "bonnaromantik" och mormorsvsäxter. En lyckad kombination för senblommande rabatter är att samplantera höstanemoner med kärleksört. Jag plockar dem i mängder och pryder huset. Låter man kärleksörten stå tillräckligt länge i vas får den fina rötter. Sedan är det bara att plantera ut. Då får man snabbt en hel rad som här på bilden. Höstanemonerna bildar med tiden stora bestånd så de gräver jag upp och delar när jag vill ha fler.


Höstanemon och Kärleksört

Kärleksörten kan bli upp till fem decimeter hög och blommar i augusti-september. Jag låter den stå kvar över vintern. Den bildar ett vackert vinterskelett när den sticker upp ur snön.

Höstanemonen blir betydligt högre - uppemot 1,5 meter. Den stora fördelen är att den inte behöver bindas upp. Hos mig börjar den blomma mitt i sommaren och står sedan stolt i trädgården i ett par månader.


Höstanemon och Kärleksört i närbild